Ok, älska kanske är en överdrift, men jag fick i alla fall en alternativ och mer nyanserad bild av Somalia. En skön känsla. Låt oss ta det från början. Vi ska prata #varumärke och #storytelling. Men, vi börjar med en smula teori.

Utöver den legala aspekten kan vi definiera ett varumärke som en mental position i vårt (o)medvetande med

• En viss grad av historik.
• Starka och tydliga associationer, vilka fungerar som löften, som skapar förväntningar som i sin tur skapar värden när de infrias.
• Starka och tydliga associationer, vilka fungerar som barriärer gentemot konkurrenternas.
• En tydlig riktning och ”uttalad verklighet”.

Låt mig exemplifiera med några exempel

• Italien – goda viner, pasta, Mozzarella, Florens och Vendig, opera, Pavarotti, maffia och Berlusconi. Sist men inte minst – romantik.
• Spanien – liknande Italien, men fokus på mycket sena middagar med hela tjocka släkten, ett världsspråk, tapas och de klassiska turistresorna med heta grisfester.
• Tyskland – ordning och reda, tyska viner, Einstein, musik, kultur, und so weiter.
• Frankrike – lyx och flärd, oviljan att konversera på engelska, Eiffeltornet, Champagne.
• Sverige – allemansrätten, natur, musikexport, Zlatan och dessvärre skjutningar med gängkriminalitet och politikers oförmåga att lösa detta problem (är en annan artikel).
• Somalia – se nedan.

Såklart, ovanstående är förenklat och kanske inte alla läsare instämmer. Det finns gråzoner och överlappningar. Men du fattar galoppen. Hjärnan jobbar frenetiskt med att sortera information för att förenkla. Det är genvägar till beslutsfattande. Det här vet och jobbar reklamare med – som vi låter oss luras…

Och tolvpoängaren går till – Mr Somalia

Hur går då mina tankar kring Somalia? Ungefär som gemeneman i Sverige: Väpnade konflikter, oro, flyktingkriser, pirater på havet, terror, klanledare, akut matbrist, svält, attacker i Mogadishu. Varför detta dystra och onyanserade tankegods? Dels är nyheter generellt negativa, #hjärnan prioriterar stenhårt, söka mönster och konformitet, det handlar om överlevnad. Sen handlar det om vad som faktiskt skrivs i media. Om ingen/få personer skriver positivt så blir det inte så positivt heller. Det finns även ett begrepp som heter konfirmeringsbias (Confirmation bias), dvs. att människor omedvetet är selektivt uppmärksamma på sådan information som bekräftar egna rådande uppfattningar.

Så står vi där i kön, åtta personer som besöker Gröna Lund lördagen den 6 augusti. Nu är det dags för Bläckfisken. Livförsäkring är tecknad, testamentet klart. Hatt av hjälm på. Jag ber en sista bön. Tyvärr minns jag inte hans namn, han som jobbar på Gröna Lund och gav mig en mer nyanserad bild av Somalia. Jag tror namnet var Ismail – men jag kan ha fel. Det var iaf inte Kent-Jörgen eller Klas-Åke.

Då jag ofta konverserar på somaliska (…or not… 😊) så ställer jag några frågor medan vi väntar på vår åktur. Han svarar, vi fördjupar samtalet. Kön är lång. Jetelång…. Vi avhandlar språk, dialekter, kultur, mat, seder och bruk, vi jämför olika ting – en påse gott och blandat. Ett uppskattat och mycket trevligt samtal. Vi hinner med rätt många ord (tappade räkningen) och skiljs till slut åt med en önskan om en fortsatt trevlig dag. Han blev för mig Mr Somalia och Mr Gröna Lund.

Tänk så enkelt det är. Ett samtal, en historia, ett möte där vi snälltolkar varandra (länk). Vi utgår från att vi båda är okej.  Jag gillar sådana här möten – som bara ”blir till” i stunden. Det är berättelser som befolkar varumärket.  Tack till dig Mr.

Hur kan du jobba med detta inom ditt företag? Det handlar, delvis, om #försäljning kort och gott.

Kör hårt – ta det lugnt!
Micke 💛